Showbusiness Anton

Det har redan gått en vecka och en dag sen vi hämtade vår lilla guldklimp!
Tanken är nu att jag ska försöka skriva lite om Anton här så ofta jag bara kan :)

För att både vi och andra ska kunna se och läsa om hur han utvecklas, vad vi gör tillsammans och vad som händer och tassar ;)

Jag tror de finns några som är rätt nyfikna på att läsa.
 Inte minst hans underbara Kennel-mamma! :)

Den 10 Juni klockan 7 på morgonen satte vi oss på bussen ifrån Ljusdal till Stockholm.
Vi hade då hittat han med stort H.
Bebisen som verkligen kändes rätt och uppfödaren som också kändes så rätt!

Finns massor att berätta av hela resan, men det är inte Så intressant :)

Vid 15-tiden på eftermiddagen så kom vi äntligen fram till Showbusiness Kennel strax utanför Norrtälje!
Det allra första intrycket är: "Hemma" . Naturen, husen, ja nästan ALLT påminner verkligen om landskapet där vi bor.
 Hade jag vaknat där en morgon utan att veta vart jag var, så hade jag aldrig kunnat gissa att jag var i Stockholm! hehe!
Det kändes skönt och tryggt att miljön var så lik vår.
Kändes som det var bra för oss alla, och framförallt för Anton SÅKLART! :)

Vi hälsade på alla och allt kändes så naturligt och enkelt!
Leila, hennes sambo och Leilas syster pratade med oss och vi hade det allmänt jättetrevligt!
Allt kändes SÅ bra, nästan för bra för att vara sant!
Blir helt lyrisk bara av att tänka på det! hihi

Tyvärr hade vi lite bråttom, för att vi hade ju tänkt att vi skulle hinna hem samma dygn också. Det var synd att vi hade så bråttom, för både jag och Jon kände att vi hade kunnat sutte där och pratat hur många timmar som helst.

Men hur som helst så bestämde vi oss för att det var Anton som skulle bli våran bebis.
(Det hade jag iofs bestämt redan innan) hehe!
Vi gick in och skrev papper och sen skjutsade Leilas snälla sambo oss till bussen!

Resan hem har jag inget speciellt att säga om..
Mer än att Anton var så UNDERBART duktig!
Inte ett pip, inte en protest eller något!
Han bara satt i mitt knä och gosade HELA tiden!
Snacka om att man verkligen kände att man hade valt rätt och allt var bara underbart mysigt!
Vi åt inte ens mat den dagen, men vi var inte direkt hungriga! Hade inte tid att tänka på mat!
hehe!

Redan första natten så sov Anton utan problem och var bara helt lugn och trygg... och så har han varit sen dess!
Vår underbara guldklimp!

Nu har en vecka gått och Anton sköter sig hur bra som helst. .

Sitt- lärde han sig på två dagar. Jag tränade inte honom direkt utan jag började bara helt enkelt med att säga sitt och visa honom vad jag menade och sen berömma och belöna.
Varje gång vi hade varit ute gjorde vi denna procedur i hallen när vi kom in. Det dröjde inte länge innan han satte sig innan jag ens hann säga "Sitt" hehe!
Men nu sitter han på kommando och berömmen haglar över vår duktiga kille.
Han lyssnar även på inkallning och springer lös här hemma på gräsmattan hela dagarn.
Självklart är han under uppsikt hela tiden.
Han blir busigare och busigare för varje dag...
och växer så det knakar. För OJ vilken skillnad vi ser på honom redan, på bara en vecka! Vart ska detta sluta? :S hehe!

Nä nu ska jag inte skriva mer..
Undra om NÅGON orkat läsa allt! hehe!

Hädanefter kommer bloggen bli kortare, eftersom jag förhoppningsvis kommer skriva lite varje dag :)

Men detta var då början på vår resa tillsammans med vår nya familjemeddlem Anton!

Fortsättning följer....